Ja, det är väl lika bra att inse. Jag är en modekatastrof. Tyvärr.
Dock börjar mitt intresse för mode öppnas mer och mer, jag antar att det har med viktnedgången och möjligheten till valfrihet att göra.
Nu måste jag snart väcka Alfons om vi ska komma iväg på lunch. Han lär ju bli måttligt glad!
måndag 2 juni 2008
Jag är en modekatastrof.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
0 kommentarer:
Skicka en kommentar