Jag har precis tittat på förra veckans avsnitt av DH som jag missade igår och det som fastnat på min näthinna är de amerikanska hemmen som man ofta ser i tv-serier. Det är varma färger, mysiga, robusta möbler, gott om fotografier, blommor, speglar, prydnadssaker och böcker. Det symboliserar för mig varma och välkomnande hem. I Sverige är vi många som är livrädda för att använda färg i hemmen. Likaså jag. Även om jag älskar att ha varma färger på väggarna, så väljer jag ofta något ganska neutralt. Vitt, beige, sand, osv. Ofta resulterar detta också i att jag tycker att vi har ett kallt hem. Jag är dålig på att inreda så att jag själv känner mig hemma.
Vårat vardagsrum till exempel, har vita väggar. Världens fulaste tapeter som vi så småningom ska göra om. Enda klicken utav en varm färg är gardinerna som är vinröda. Innan hade vi gardiner som gick i ton med möblerna, svart, vitt och grått. Men det trivdes jag aldrig med. Nu trivs jag mycket bättre men jag ser ändå vissa ställen som behöver förbättring.
De nya tapeterna kommer vara ljusa, kanske inte vita utan ljusagrå, med en fondvägg vid matsalsmöblerna. Sen så tror jag faktiskt att jag ska fylla hålen i våra hyllor med favoritböcker, kort och så vidare.
I hallen finns inte så mycket förbättring att göra. Vi ska måla väggarna vita igen, de är vita nu också, men färgen har gulnat. Efteråt ska jag sätta upp massa inramade kort på oss i familjen och de som betyder mycket för oss. Varför inte visa upp sådant direkt när besökarna kommer?
Alfons rum är grönt, han har en jättebra färg på sina väggar som passar både som barnrum och vuxenrum. Dock känns hela hans rum lite felmöblerat. Förhoppningsvis kommer allt att bli bättre när vi köper en vanlig säng till honom i början av nästa år.
Vårat rum har sandfärgare vägar med en chokladbrun fondvägg. Jättebra färger som gör mig avslappnad och bidrar till en god natts sömn. Möblerna går helt i ek, vilket är viktigt för mig. Jag har svårt att blanda träslag. Det måste vara enhetligt. Även där inne behövs mer fotografier. Vi har en del på Alfons, men jag vill ha mer. Eventuellt någon canvastavla. Det enda som egentligen är ett irritationsmoment i sovrummet, är att hela våran långa byrå är upptagen av tv och kombinerat skötbord. Som tur är kommer inte skötbordet finnas kvar länge till. Skulle vi inom en rimlig framtid få ytterligare ett barn så får vi hitta någon annan lösning på skötbord.
Köket är en katastrof! Vi har fina tapeter som vi fick när vi flyttade in i lägenheten, även där sand. Detta på grund av en liten yta och vi behövde så mycket ljus som möjligt. Men vi har ett riktigt risigt köksbord. Det har funnits med sedan Tobias var nyfödd, och lackeringen på bordsytan är så pass förstöd att vi måste använda vaxduk för att kunna torka av bordet när Alfons ätit. Katastrof! Vaxduk är för mig ett big NO NO! Jag hoppas på att kunna övertala Tobias till att antingen måla köksbordet och stolarna vita, eller köpa helt nytt. Troligtvis blir det till att måla eftersom vi har förhoppning om att köpa ett större köksbord den dagen vi har hus.
Vårat kontor/gästrum har nya fräscha tapeter. Men golvet, oj oj, vilken miss. Det är en plastmatta som troligtvis legat där sedan huset byggdes eller åtminstonde någon gång sedan 70-talet. Den är hemsk och förstör hela rummet som annars är ganska okej. Vi kämpar för att få ett nytt golv.
Jag är extremt sugen på att inreda, och göra om. Men jag tror allt jag ska visa er lite bilder på hur vi har det...
tisdag 11 november 2008
De amerikanska hemmen
Upplagd av Malin kl. 13:58
Etiketter: Under dagen
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
0 kommentarer:
Skicka en kommentar