"Tack, men nej tack"

Den här dagen är inte min dag. Det började imorse när jag kom till KSS.
Kollade schemat... Kunde inte hitta min handledare T, men tänkte att det blivit något fel idag igen.
Blir haffad av en undersköterska jag aldrig träffat som säger att jag ska gå med henne idag.
"Jahop" tänker jag. Enhetschefen kommer sedan och berättar att T tagit ledigt med kort varsel och att jag ska gå med denna undersköterska idag. Okej, so far so good.

Lämnar mina APU-mål till min andra handledare U eftersom min coach från skolan kommer imorgon. U återkommer till mig efter lunch och säger lite försiktigt (hon är väldigt tafatt), att T, den jag går mest med, tydligen ska vara ledig imorgon också! Då höll jag på att få ett nervsammanbrott! Min coach kommer imorgon, och detta har jag berättat flera gånger för T! Just för att jag känner på mig att T är sådan som glömmer saker.
Om inte T är på jobbet imorgon, så kommer inte mitt bedömningssamtal bli av. Hon är den jag gått mest med, alltså den som kan bedömma mig bäst.

Utöver detta så har det varit 3 patienter på hela avdelningen idag. Och detta är en avdelning med platser för ca 25 patienter...

Väl hemma så är Alfons på världens sämsta humör och jättearg på mig. Vad har jag gjort honom?!
Fick honom i säng för en stund sedan dock, skönt!

Kollade min mail...
Svar på två jobb jag sökt. "Tack, men nej tack".
Vad ska i hela fridens namn ska jag behöva göra för att få jobb?
Jag kommer få panik!